Dödskällan
Jag bokstavligt talat ramlade över det här bandet häromdagen...eller mer snubblade med telefonen i handen och råkade komma åt nån reklam på Instagram...men DÄR!! Dödskällan gjorde nedslag i mitt liv, och nu är de här för att stanna!
TIPS/RECENSION
Dödskällan - "Dödskällan"
Det här är musik som griper tag i mig direkt, för det är vemodigt, det andas längtan och är melankoliskt, men samtidigt finns här så mycket hopp invävt i musiken att de mörka texterna till trots, så jublar hela mitt hjärta av lycka. Jag kan liksom inte sluta lyssna, utan drivs hela tiden vidare och vill höra mer, känna mer.
"Dödskällan" som släpptes i början på september är det här Malmöbandets debutalbum, där inledande "Sorgenfri" var den första låt som skrevs efter att bandet bildats hösten 2017. Och den tillsammans med "Faller" och "Skymningen" är de starkaste och mest spännande låtarna på skivan. Dock måste jag även nämna "Catrine Da Costa" som griper tag nåt så fruktansvärt, kanske just för att man vet att den är verklighetsbaserad och det inte går att blunda för hemskheterna vad man än må känna själv kring just den texten.
Pressbild Dödskällan
Dödskällan består av Niklas Sibelius sång och gitarr, Johan Richter bas och gitarr samt Tomas Anderberg på trummor. Och musikmässigt är den här kombon helt brilliant! De spelar medryckande punk-rock med aningens popkänsla som såklart gör musiken mer lättillgänglig för den större massan, men så skavande och fullt av frustration att det ändå är mörkt och tungt...och alldeles alldeles underbart!
Har förövrigt idag igen sett prov på att vissa människor bara måste lyfta sig själva genom att såga och klanka ner på andra...och nej, det kommer fortfarande inte att hända här! Haters gonna hate...men det är då fan så mycket roligare att bara ge uppmärksamhet till det jag gillar.
Resten lämnar jag åt andra!
Ha det bäst hörrni och rock on!
Kim säger:
Är fortfarande så stolt över dig för denna blogg. Att du kan hålla den så positiv även när andra klankar. Go girl♥️